Psoriasis från ett näringsmedicinskt perspektiv

Inledning

Psoriasis (psora på latin = klåda) är en ärftlig autoimmunsjukdom drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Sjukdomen smittar inte och yttrar sig i att huden blir inflammerad, kliar och flagnar. Psoriasis drabbar personer i alla åldrar men är vanligast vid 10–30 års ålder. Mottagligheten för psoriasis är ärftlig men kost och livsstil kan vara avgörande i huruvida sjukdomen utvecklas eller inte. Det innebär att så kallade epigenetiska faktorer spelar in, alltså yttre faktorer som påverkar om generna uttrycks eller inte.

Att huden flagnar beror på att en viss typ av immunceller, så kallade T-celler samlas i det översta hudlagret (dermis) där de orsakar en ökad tillväxt av hudceller. De överproducerar även inflammatoriska ämnen som interleukin 2 (IL-2), interferon gamma (IFN-γ) och TNF-alfa (1). Man vet inte vad som orsakar ansamlingen av T-cellerna men det har att göra med någon form av obalans i immunförsvaret. Sjuka hudceller som exponeras för det inflammatoriska ämnet TNF-alfa har visats bli resistenta mot programmerad celldöd, så kallad apoptos (1). Det gör att de hamnar i ett hyperförökningstillstånd, alltså det bildas massor av nya hudceller och den sjuka huden blir tjockare.

Vanliga behandlingsmetoder för psoriasis är mjukgörande krämer, kortisonkrämer (antiinflammatoriskt), ljusbehandling (framförallt UVB) och i svåra fall läkemedel som metotrexat och acitretin. För att bedöma svårighetsgraden och utbredningen av psoriasis använder man sig ofta av Psoriasis Area and Severity Index (PASI). Psoriasis är inte bara en hudsjukdom utan även en så kallad systemsjukdom och kan drabba flera olika organ runtom i kroppen. Ungefär 40 procent av personer som lider av psoriasis har även så kallad psoriasisartrit, vilket innebär problem med lederna som smärta, stelhet och svullnad.

Det har länge varit känt att psoriasis förknippas med högre risk att drabbas för hjärt-kärlsjukdom och stroke men nu har forskare i en studie på möss för första gången bekräftat kopplingen mellan dessa sjukdomar (2). I studien fann man ökade nivåer av det ovan nämnda inflammatoriska ämnet TNF-alfa i blodet på mössen. Man fann även att när psoriasis minskade kraftigt minskade även risken att drabbas för hjärt-kärlsjukdom. Enligt forskarna beror detta på att insidan av blodkärlen flagnar på samma sätt som huden flagnar i psoriasis. Det som orsakar detta tror man är den kroniska inflammation som finns i kroppen hos patienter med psoriasis och hjärt-kärlsjukdom. Även andra inflammatoriska sjukdomar förknippas med högre risk för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. reumatisk atros, lupus och kolit. I en studie fann man att personer med psoriasis löper högre risk att få diabetes än personer som inte har psoriasis (3).

Näring och psoriasis

Det är väl etablerat att A- och D-vitamin är effektiva i behandling av psoriasis (4). A-vitamin och betakaroten har visats effektiva i vissa studier (5). A-vitamin får man från kosten framförallt i form av betakaroten som görs om i kroppen till A-vitamin (retinol). Betakaroten finns i gula, orange och gröna grönsaker som morötter, paprika och spenat. A-vitamin är ett fettlösligt vitamin med antioxidantiska egenskaper som även finns i feta animaliska produkter som ägg, grädde och ost. D-vitamin finns också i samma typ av fet animalisk mat som A-vitamin men den största delen får vi från solen under sommarhalvåret. D-vitamin bildas i huden efter exponering av en viss typ av solstrålar. Under vinterhalvåret når inte den här rätta typen av strålar oss och D-vitamin bildas inte i huden. I en lite äldre studie fann man att vitamin D3 var effektiv i behandlingen av psoriasis (6). D-vitaminbrist är vanligt hos patienter med psoriasis, speciellt under vinterhalvåret (7). Eftersom det inte är ovanligt med brister kan det vara bra att ta ett tillskott av D-vitamin under vinterhalvåret eller under månader när det inte varit mycket sol. D-vitamin hjälper till att reglera immunförsvaret och förknippas med förbättring av diverse autoimmuna sjukdomar. Psoriasispatienter har ofta brist på A- och C-vitamin. C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin med starka antioxidantiska egenskaper som finns i färsk frukt, färska bär och grönsaker.

Nivåer av zink är lägre hos personer med psoriasis (8). Zink behövs vid avgiftningen av alkohol och det skulle kunna vara en av förklaringarna mellan alkohol (se nedan), psoriasis och låga zinknivåer. Zink bidrar till att reglera immunförsvaret och har antiinflammatoriska egenskaper genom att det minskar utsöndringen av inflammatoriska ämnen.

Psoriasis är ju en inflammatorisk sjukdom och även diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som det beskrivits tidigare att psoriasispatienter har ökad risk att drabbas för, räknas som inflammatoriska sjukdomar. Genom att följa en antiinflammatorisk kost kan man minska inflammationen i kroppen och därmed minska risken för alla dessa sjukdomar. Exempel på mat som är inflammatorisk är rött kött, mejerivaror, gluten (framförallt i vete) och mat som innehåller socker. En kost baserad på mycket grönsaker, fibrer (från t.ex. bönor, linser), fet fisk (makrill, sardiner, lax) med omega 3-fettsyror har antiinflammatorisk effekt. Även vissa örter har antiinflammatoriska egenskaper, t.ex. gurkmeja och ingefära. Gurkmeja minskar nivåerna av inflammatoriska ämnen, t.ex. TNF-alfa, som bekant är involverat i utvecklingen av psoriasis (9-Saelee).

Omega 3-fettsyrorna eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA) har starka antiinflammatoriska egenskaper och har i vissa studier visat goda resultat vid behandling av psoriasis. Man vet att en förändring i fettsyrametabolismen och ökad mängd av den inflammatoriska fettsyran arakadonsyra har setts i psoriatiska sår. I en studie på 75 deltagare fann man att EPA och DHA hjälpte när de togs i höga doser mellan 3.6–14 g/dag (4). I en annan studie fann man att behandling med intravenöst fiskolja innehållande EPA och DHA gav en tydlig förbättring av psoriasis. Omega 3-gruppen hade minskad svårighetsgrad av psoriasis per kroppsyta, rodnad, flagnande. Inga allvarliga bieffekter noterades (10). Omega 3 i fiskolja minskar nivåerna av inflammatoriska ämnen, t.ex. TNF-alfa vilket är en av förklaringarna till dess effekt (11). I en studie fick deltagarna 18 g fiskolja per dag i sex veckor (12) och såg en kraftig minskning av nivåerna av TNF-alfa och interleukin 1 (IL-1).

Antioxidanter

Oxidativ stress, orsakat av fria radikaler, på celler kan vara en bakomliggande orsak till psoriasis (13). Fria radikaler är molekyler som har en elektrisk obalans i sin struktur och som kan skada celler och vävnader. De fria radikalerna återfår sin elektriska balans genom att ta en elektron från en annan molekyl och det gör att den molekylen istället blir en fri radikal. Detta fortsätter och en skadlig kedjereaktion är igång där nya molekyler blir fria radikaler. Antioxidanter är molekyler som kan stoppa den skadliga kedjereaktionen och därmed skydda celler och vävnader från skador orsakade av fria radikaler. När det finns hög belastning av fria radikaler och inte många skyddande antioxidanter brukar man kalla det för oxidativ stress. Studier visar att oxidativ stress på celler kan vara en bakomliggande orsak till psoriasis (13). En trolig orsak kan vara att skador orsakade av oxidativ stress ökar bildningen av inflammatoriska ämnen. Man har sett att patienter med psoriasis har högre oxidativ stress högre hos patienter med psoriasis (14).

Kroppen utvecklar egna antioxidanter men vissa aminosyror, vitaminer och mineral fungerar också som antioxidanter, speciellt A-, C- och E-vitamin. Andra växtkemikalier, som t.ex. betakaroten och flavonoider är också starka antioxidanter. De mest kända av kroppens egna antioxidanter är glutation, superoxiddismutas (SOD) och katalas. De behöver mineralerna zink, selen, järn och molybden samt vitaminer, bland annat vitamin B2 och B6, för att kunna fungera. Selen är en strukturell del av antioxidantmolekylen glutation. Patienter med psoriasis har ofta låga nivåer av spårämnet selen och nivåerna förknippas med sjukdomens svårighetsgrad (15). En kombination av E-vitamin, selen och Koenzym Q10 (CoQ10) med vanlig behandling av psoriasis (till exempel kortison) förbättrade symtomen hos psoriasispatienter i en studie (5). Forskarna i denna studie ansåg att de antioxidanta egenskaperna hos dessa näringsämnen låg bakom effekten. För att se till att få så bra antioxidantskydd som möjligt är det viktigt att äta mycket färsk frukt, färska grönsaker och bär samt att få i sig de mineraler och vitaminer som är viktiga för kroppens egna antioxidantsystem.

Blodsockerbalans

Psoriasis med metabolt syndrom och diabetes vilket tyder på att blodsockerbalans är involverat på något sätt. Näring som magnesium, krom, alfa- liponsyra, kanel och de flesta B-vitamin hjälper kroppen att bättre hantera och därmed balansera blodsockret. Alfa-liponsyra är även den en stark antioxidant som kan bidra till att skydda huden mot oxidativ stress.

Mage-tarmsystemet

Läckande tarm är när cellerna i tarmslemhinnan separerar och orsakar att partiklar som normalt inte ska komma in i blodet nu får möjlighet att göra det. Det triggar immunförsvaret som kan reagera på partiklar som egentligen inte är farliga för oss. Blodet transporteras från tarmarna till levern för att avgiftas och får levern ta hand om dessa partiklar. Det kan vara giftiga ämnen, mikroorganismer eller bara stora proteinpartiklar som inte brutits ner i matsmältningen. Läckande tarm förknippas med psoriasis (16). Eftersom psoriasis är en immunrelaterad sjukdom är det då därför viktigt att stödja mage-tarmsystemet för att undvika extra belastning på immunförsvaret.

Visste du att det finns ungefär 2-3 kg bakterier i tarmen? Vissa av dessa skyddar oss och hjälper till att hålla oss friska och andra är mindre snälla och kan ställa till problem. De bra bakterierna är familjerna Lactobacillus och Bifidobakterier och deras uppgift är bland annat att minska antalet dåliga bakterier och att producera mjölksyra för att hålla pH balansen i tarmen hälsosam. Ungefär 70 procent av immunförsvaret finns i tarmarna och att tarmfloran är en nödvändig del av det. Dessutom bildar de fettsyror som används som bränsle till cellerna i tarmslemhinnan och gör att den hålls intakt, vilket minskar risken för läckande tarm. Mat som innehåller de bra bakterierna (även kallad probiotika) är bland annat surkål och andra syrade grönsaker, yoghurt, fil med bakteriekultur, misosoppa, tempeh och natto (japanska jästa sojaprodukter). I studier har probiotika visats minska förekomsten av läckande tarm (17) och dessutom visats minska nivåerna av TNF-alfa (18).

Faktorer som kan påverka mage-tarmslemhinnan negativt är att äta för fort och för mycket på en gång, antacida mediciner (för att minska produktionen av magsyra), stress och antibiotika (självklart ska man alltid följa sin läkares ordinationer!).

Stöd för levern

Många personer med psoriasis har alkolfri fettlever, vilket tyder på att även levern kan vara involverad i utvecklingen av psoriasis på något sätt (1). Alkolfri fettlever är dessutom relaterat till metabolt syndrom och insulinresistens, något som psoriasispatienter löper högre risk för. Den här kopplingen gör vikten av en normal blodsockerbalans tydlig. Levern behövs för att rensa kroppen från gifter och om den inte fungerar som den ska kan det hända att gifter som förvärrar psoriasisproblemen inte tas om hand och gör saken värre. Faktorer som belastar levern är kosmetika med olika typer av kemikalier, rökning, textiler innehåller mycket kemikalier, ”onödiga” mediciner (värktabletter behöver gå igenom levern för att avgiftas) men kom ihåg att man måste alltid följa sin läkares ordinationer! Socker belastar som sagt också levern. En av anledningarna är att överblivet socker i blodet (glukos), som inte gjorts av med som energi, och som inte får plats i glykogenförvaringarna i musklerna, görs om till fett i levern.

Specifika näringsämnen som är viktiga för avgiftningsfunktionerna:

  • C-vitamin
  • Folsyra
  • Vitamin B3
  • Vitamin B6
  • Vitamin B12
  • E-vitamin
  • Magnesium
  • Selen
  • Zink
  • Järn
  • Protein av bra kvalitet (t.ex. ekologisk kyckling och fisk, ekologiska ägg, bönor och linser, nötter och frön)
  • Fibrer (både lösliga och olösliga)
  • Alla typer av antioxidanter!

Mat som innehåller ämnen som stöder avgiftningen

  • Broccoli, blomkål, Brysselkål, vitkål (familjen Brassicas)
  • Lök, vitlök
  • Gröna bladgrönsaker
  • Kronärtskockor
  • Ingefära
  • Fänkål
  • Rödbetor
  • Avokado
  • Citron
  • ”Greens”, t.ex. klorella, spirulina, vetegräs, nässelpulver m.fl.
  • Vissa örter kan stödja avgiftningen, t.ex. mariatistel (finns som kosttillskott), gurkmeja och örtteer t.ex. nässel, maskros och fänkål
  • Grönsaker rent allmänt eftersom de skapar en basisk miljö i kroppen.

Det finns mycket information på nätet om ämnet metylsufonylmetan (MSM) och hur det kan hjälpa vid psoriasis. Tyvärr finns inte mycket forskning gjord på MSM och psoriasis. MSM innehåller svavel som behövs för kroppens avgiftning och det används av många inom komplementär och alternativmedicinen vid psoriasis och många ser goda resultat.

Att undvika vid psoriasis

Alkohol har visat sig förvärra existerande psoriasis. Alkoholkonsumtion kan påverka psoriasis genom flera mekanismer, t.ex. ökad risk för infektioner och genom att påverka keratinocyter samt bildning av proinflammatoriska cytokiner. Graden av alkoholkonsumtion kan vara relaterad till både en högre incidens och svårighetsgrad av psoriasis (19). För vissa personer hjälper det med att minska stress genom olika typer av stresshantering och vissa personer blir bättre av en kost fri från gluten och mejerivaror. Att undvika alkohol, gluten och följa en lågkalorikost kan öka effekten av traditionella behandlingsmetoder för psoriasis (4). Rökning fördubblar risken att drabbas av psoriasis. Det kan ha att göra med att väldigt mycket fria radikaler bildas i kroppen vid både rökning och högt intag av alkohol. Många av dessa ämnen belastar levern och kroppens avgiftningsförmåga.

Sammanfattning

Som med det mesta finns det inget ”magic pill” mot psoriasis. Att ta bort det som är förknippat med förvärring av symtomen och att införa näring som bidrar till att minska inflammation, stärka huden och skydda mot oxidativ stress är viktigt. Det är lockande att använda mediciner eftersom de ofta är mer specifika än näringstillskott och därför ger en snabbare effekt. Dock ger dessa ofta obehagliga biverkningar som man slipper om man använder sig av näringstillskott. Trots att många lider av psoriasis världen över och man sett positiva resultat av näringsbehandling finns det tyvärr få nya studier gjorda.
 

Följande kost- och näringsstrategier vara effektiva i behandling av psoriasis:

Kosten:
- Balansera blodsocker: minska intag av socker, välj kolhydrater med lågt GI.
- Byt ut bröd och pasta till glutenfria alternativ
- Ät mycket grönsaker, frukt, bär, nötter, frön, ägg, bönor, fisk och kyckling.
- Minska på inflammatorisk mat som rött kött, vete, socker och mejerivaror.

Yttre Hudvård:
- Använd skonsamma hudprodukter som också behandlar 
- Använd mjukgörande produkter som tillför läkande näringsämnen utifrån (Nisim Schampo).

Komplettera med:
- En bra multivitamin, gärna en som innehåller ämnen som hjälper till att balansera blodsockret, t.ex. kanel, krom, alfa-liponsyra och extra magnesium och höga nivåer av B-vitaminerna.
- Fiskolja (2 000–3 000 mg/dag varav 500–1 000 mg EPA och DHA)
- Antioxidanter: Betakaroten, koenzym Q10, C-vitamin, alfa-liponsyra
- Probiotika
- D-vitamin (ca 2 000 iU/dag)
- MSM

Ta bort eller minska på:
- Vete och gluten (bröd, pasta, couscous, bulgur, pizza)
- Stress
- Alkohol
- Rökning

Lina Åhlén, BSc (Hons) Nutritional Science (fil.kand.)
Näringsskribent, kostrådgivare och föreläsare

Referenser

• (1) Madanagobalane S, Anandan S. (2012) ”Increased prevalence of non-alcoholic fatty liver disease in psoriatic patients: A study from South India.”Australasian Journal of Dermatology. 55:190-197

• (2) Wang Y., Gao H., Loyd C.M. et al. (2012) “Chronic skin-specific inflammation promotes vascular inflammation and thrombosis.” J Invest Dermatol. August; 132(8): 2067–2075.

• (3) Azfar R.S., Seminara N.M., Shin D.B. et al. (2012) “Increased risk of diabetes mellitus and likelihood of receiving diabetes mellitus treatment in patients with psoriasis. ”Arch Dermatol. Sep 1;148(9):995-1000

• (4) Ricketts J.R, Rothe M.J, Grant-Kels J.M. (2010) “Nutrition and psoriasis.” Clinics in Dermatology.28:615-626

• (5) Kharaeva Z, Gostova E, de Luca C, Raskovic D, Korkina L. (2009) “Clinical and biochemical effects of coenzyme Q10, vitamin E, and selenium supplementation to psoriasis patients.” 25:295-302

• (6) Morimoto S, Yoshikawa K. (1988) “Psoriasis and Vitamin D3”. Arch Dermatol. February; 125

• (7)-Gisondi P, Rossini M, Cesare A.Di. et al. (2012) “Vitamin D status in patients with chronic plaque psoriasis.” British Association of Dermatologists 166:505–510

• (8) Greaves M, Boyde T.R.C. (1967) “Plasma-zinc concentrations in patients with psoriasis and other dermatoses, anv venous leg ulceration.” The Lancet. 290(7524):1019-1020

• (9)-Saelee C, Thongrakard V, Tencomnao T (2011) “Effects of Thai Medicinal Herb Extracts with Anti-Psoriatic Activity on the Expression on NF-κB Signaling Biomarkers in HaCaT Keratinocytes.” Molecules. 16: 3908-3932

• (10) Mayser P, Mrowietz U, Arenberger P. (1998) “w-3 Fatty acid–based lipid infusion in patients with chronic plaque psoriasis: Results of a double-blind, randomized, placebo-controlled, multicenter trial.” J Am Acad Dermatol 38:539-47

• (11)-Das U.N. (2000) “Beneficial effect(s) of n-3 fatty acids in cardiovascular diseases: but, why and how?” Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids. 63(6):351-362

• (12) Endres S., Ghorbani R., Kelley V.E., Georgilis K, et al. (1989) “The effect of dietary supplementation with n-3 polyunsaturated fatty acids on the synthesis of interleukin-1 and tumor necrosis factor by mononuclear cells.” N Engl J Med. Feb 2;320(5):265-71

• (13) Zhou Q, Mrowietz U, Rostami-Yazdi M (2009) “Oxidative stress in the pathogenesis of psoriasis.” Free Radical Biology & Medicine. 47:891-905

• (14) Emre S, Metin A, Demirseren D.D et al. (2013) “The relationship between oxidative stress, smoking and the clinical severity of psoriasis.” JEADV. 27:e370-e375

• (15) Serwin A.B, Wasowicz W, Gromadzinska J et al. (2003) “Selenium Status in Psoriasis and Its Relations to the Duration and Severity of the Disease.” Nutrition. 19:301-304

• (16) Humbert P, Bidet A, Treffel P et al. (1991) “Intestinal permeability in patients with psoriasis.” J Dermatol Sci. Jul;2(4):324-6.

• (17) Barbara G, Zecchi L, Barbaro R et al. (2012) ”Mucosal permeability and immune activation as potential therapeutic targets of probiotics in irritable bowel syndrome.” J Clin Gastroenterol. Oct;46 Suppl:S52-5.

• (18) Lamprecht M, Bogner S, Schippinger G et al. (2012) “Probiotic supplementation affects markers of intestinal barrier, oxidation, and inflammation in trained men; a randomized, double-blinded, placebo-controlled trial.” Journal of the International Society of Sports Nutrition 9:45

• (19) Cassano N, Vestita M, Apruzzi D, et al. (2011) ”Alcohol, psoriasis, liver disease, and anti-psoriasis drugs.” Int J Dermatol. Nov;50(11):1323-31

• (20) Park J-H et.al. (2011) An antimicrobial protein, lactoferrin exists in the sweat: proteomic analysis of sweat. Experimental Dermatology. 20:367-376

• (21) Jenssen H, Hancock R.E.W. (2009) “Antimicrobial properties of lactoferrin.” Biochimie. 91:19-29

• (22) Actor JK, Hwang S-A, Kruzel ML (2009) Lactoferrin as a natural immune modulator. Curr Pharm Des. 15(17):1956-1973

• (23) Drouin R., Moroni O., Cantin K., Juneau C. et al. (2008) “A double-blind, placebo-controlled, randomized trial of XP-828L (800 mg) on the quality of life and clinical symptoms of patients with mild-to-moderate psoriasis.” Alternativ medicin review. 13(2):145-151

• (24) Poulin Y., Bissonnette R., Juneau C. et al. (2006) “XP-828L in the treatment of mild to moderate psoriasis: randomized, double-blind, placebo-controlled study.” J Cutan Med Surg. 10(5):1-8

• (25) Poulin Y., Pouliot Y., Lamiot E. et al. (2005) “Safety and efficacy of a milk-derived extract in the treatment of plaque psoriasis: an open-label study.” J Cutan Med Surg. Dec;9(6):271-275

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nisim banner footer